Hundpromenader.....

Fasiken vad halt det är ute, jag har halkat runt på hundpromenaderna och är lika glad varje gång jag kommer hem med alla ben i kroppen hela. Men skulle nog behöva en ordentlig massage efter dessa spännande turer med alla muskler, ja ja de jag har då, på helspänn.
Jag har en talbok i hörlurarna och halkar glatt runt med hela hundgänget, då och då lägger jag upp ett skratt och kommer oftast på mig själv med detta. Då måste jag kika mig runt för att se om någon tittar konstigt på den ensamma skrattande människan.
Och skrattar jag inte högt så händer det att jag går runt med ett stort fånigt leende i hela ansiktet, men det brukar bara resultera i ett stort leende tillbaks från de jag möter och det är ju alltid trevligt.
Jag känner mig lite som The crazy dog lady när jag kommer farande med alla fyra hundarna, ja den lilla får inte följa med ännu på de längre promenaderna och med ett stort flin eller ett gapskratt bubblande. Men vad sjutton det bjuder jag på, om någon orkar lägga energi på mig, mina hundar eller så är upp till dem. Själv har jag fullt upp med mitt eget liv och det räcker.
Men de jag möter på promenaderna är trevliga och vissa ser man fram emot att träffa och saknar när man inte sett dem på ett tag.
Det är en av de roliga sakerna med hundarna, de öppnar vägar för nya bekantskaper och det är alltid roligt.
En liten tanke från en hundtokig!

Anki